Jätteskönt. Vi slapp vara rädda för bombplanen som störtade nära oss. Fantastiskt för de flyktingar, som hade sökt skydd här. Första färjan till Helsingör fylldes med hemvändare, som hade höga poster i det nu befriade grannlandet.

På andra färjan stod min pappa på taket till första tåget (dokumentärfilmare) och filmade. Eftersom det var gratis att åka tåg då, så kom han i kontakt med motståndmän och dessutom var Tivoli öppet. Berg-och-dalbanan vevades för hand.

Filmen heter (hette) Det kom en dag och ägs numera av Helsingborgs stad.

Ja vad säger man vi upprepar historien om och om igen. Det ska aldrig mer bli krig men ändå blir det år senare har vi inget lärt av historien vad det faktiskt utsätter människor för vad krig innebär jag tror inte det vi har förlorat omfattningen om vad det här leder till.

Tuff dam som vid 100 år kan berätta så klart och härligt fantastiskt att lyssna på henne i nutiden som vi lever i ❤️

Jag såg det här på SVT samma där minnen från Kungsgatan och hur det var för 80 år sedan.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/80-ar-sedan-freden-firades-pa-kungsgatan-tage-var-dar

Vi är i Krig men ändå inte vi är inte beväpnat anfallna men vi befinner oss ändå i ett krig varelse vi vill det eller inte.

Jag vill se på det här väldigt enkelt lägg ner vapnen lägg ner striden politiskt det är den enda utvägen vi har allt annat är konflikt och oreda bara acceptera oss alla som vi är och låt människor leva i fred ska det vara så svårt på vår Moder Jord ? ❤️

Så sa de efter Kriget - det som sedan blev Första världskriget - också. 😐
När ska människan lära sig?

Emo, det är fascinerande att höra dina erfarenheter. Jag vet inte varför det är ofint egentligen att fråga efter folks ålder men får jag fråga när du är född/hur gammal du är?

#1 Tack för din personliga berättelse, Emo! 💚 Intressant med din pappas film!

.

Det måste varit en helt fantastisk dag när det äntligen blev FRED!

.

Jag har ju anknytning till Finland. Mina anhöriga berättade inte mycket. Väldigt lite faktiskt. Jag tror man helst ville glömma, eller i varje fall gå vidare och inte älta det onda. Men en del kom ju fram förstås.

#3 24/7 1941 Har du inte tänkt på att det kan stå i presentationen. 😊

En hel del kan du läsa här:

https://pyssel.ifokus.se/discussion/1536116/minnen-fran-40-talet

Eftersom det finns en sajt för barn och en sajt för ungdomar, var vi flera som tyckte att vi skulle ha en för de äldre. Vi röstades ner.

Då startade vi en avdelning på pyssel i fokus.

Där finns en hel del intressant.

En del yngre tyckte det var roligt att läsa om hur det var förr. Då skrev jag detta:

https://pyssel.ifokus.se/discussion/1562032/jag-valkomnar-manga-yngre-till-pyssel-och-tipsar-er-om-nagot-som-ni-kanske-finner-intressant

#5: Tack för svar och länken! ❤️
Nu tycker jag inte att 40-talet är så avlägset men när jag växte upp så var det rena stenåldern. Tänk vad tidsperspektiv förändras när vi blir äldre. 🙂
Andra världskriget känns snarare närmre inpå nu, 80 år senare, än när vi firade freden efter 40 år på 80-talet.
(Jag är född 1973.)