… var en kvinna vid namn Enheduanna. Hon var också den första som skrev i jag-form.

https://www.kvinnofronten.nu/Formodrar/enheduanna.htm

De "stora" författare vi får lära oss om i skolan är oftast män. Kvinnorna har helt enkelt suddats ut ur historien. Därför vet de flesta inte att den första författaren mänskligheten känner till namnet på var en kvinna: Enheduanna. Namnet har ibland skrivits om till Enheduana, En-hedu-ana och EnHeduAnna. Namnet betyder En - prästinna, hedu - ornament, och Ana - himlen.

Enheduanna var inte bara den första författare som historien känner till, hon var också den första som skrev i första person, alltså skrev om sig själv som "jag".

Enheduanna levde i Sumer i Mesopotamien (i nuvarande Irak) cirka år 2285 - 2250 före vår tideräkning. Hon var månprästinna i templet i Ur, prinsessa (dotter till kung Sargon av Akkad), matematiker, astrolog, astronom och poet. Hon skrev poem till gudinnan Inannas ära. Men i flera av dikterna går det att förstå en del också om Enheduannas eget liv.

Ställningen som månprästinna i en tid när månguden Nanna dyrkades gjorde Enheduanna till en mäktig person, och hon behöll sin position både under pappans styre, under hennes båda bröders (Rimush och Man-ishtushu) styren och under Man-ishtushus sons (Naram-Sin) styre. Hon förespådde händelser, tolkade sina – och eventuellt andras – drömmar som meddelanden från guden Nanna, och hon organiserade hela tempelkomplexet i Ur samt skötte dess ekonomi. Hon noterade månens faser och gjorde någon form av kalender. Enheduanna spelade också en politisk roll, för att hon enade sumerer (i söder) och akkadier (i norr) i det gemensamma kungadöme som hennes pappa erövrat och skapat.

Det var en betydelsefull kultur som Enheduanna var verksam i. Den sumeriska kulturen var högt utvecklad, de uppfann tidsindelningen, den första skriften, plogen, hjulet och mycket annat som sen Europa, Afrika och Indien tog över. Redan på 6000-talet före vår tideräkning startade de världens första konstbevattning i jordbruket.

Enheduannas dikter och psalmer användes under nästan 500 år efter hennes död. Det som i dag finns kvar nedtecknat av Enheduannas texter är tre långa hymner till Inanna och 42 kortare verser som kallas "de sumeriska tempelhymnerna". De var troligen skrivna för musik, och i en av dem hänvisar hon till en trumma, men ingenting finns bevarat som kan bevisa att hon skulle ha komponerat musik också.
Kalstensskivan med reliefen av Enheduanna och texten om henne.

Först under första hälften av 1900-talet hittades en gravplats med kopplingar till Enheduanna, men den var då plundrad. Kvar fanns bara en del saker med kungliga cylindersigill och Enheduannas namn. På sigillen finns figurer som identifierats som hennes förvaltare Adda, hennes hårfrisörska Ilum Palilis och hennes skrivare Sagadu. Där fanns också en skiva av kalksten med en relief med hennes bild och texten: "Enheduanna, prästinna, guden Nannas hustru, dotter till Sargon, kung över världen, i gudinnan Innanas tempel".