Hittade en trevlig artikel i Stickat & sånt, nr 3-2023, om restgarner och stickaktivism då och nu.

Fyndlådorna på loppisar och i hjälporganisationernas butiker är guldgruvor för alla som vill hitta restgarn. Dessa restgarner kan bli till strumpor och annat som man skänker vidare. Ett bra exempel på återbruk och välgörenhet i bistra tider. (Eller alla tider, cirkulär ekonomi är alltid en grund. Använder man strumporna själv är det mycket bättre än att köpa nytt.)

Men restgarn är också ett slags protestgarn i konsumtionssamhällets tidevarv.
Den danska feminsiten Kirsten Hofstätter gav på 70-talet ut en bok om stickning som ett verktyg för politisk kamp. Kvinnosymbolen med knutennäve och peacemärket är typiska för henne.

Hönsestrik har blivit populärt igen, mycket tack vare konstnären Lisa Anne Auerbach i Los Angeles.
Hon kombinerar feministiska, anarkistiska slagord med klassiska stickmönster.
Ett

Här i Sverige är mönsterskaparen Lotta lundin och textilkonstnären Anna Bauer de mest kända hönsestrikarna. Anna Bauer är ofta på turné i Sverige för att lära ut tekniken.

"Hantverk efter egna regler har en stark koppling till dagens stickaktivism. Inte minst är det en fantastisk hyllning till den fria skaparlusten som kan börja med ett garnnystan i en fyndlåda."

"Punkslöjd" är något som nämns i artikeln. Är det någon av er som träffat på det?