Rysansvärt! Aldrig i livet. Jag fullkomligen avskyr när yngre niar mig, jag ser mig om över axeln för att se var de andra är som den yngre tilltalar ihop med mig.

#1 Tack, Nefer! ❤ Precis så känner jag också för det här!

När jag växte upp fick jag lära mig att ni-a det var något som fanns med bland dom äldre och även i föräldrarnas uppväxt och personligen har jag inget emot det men det kan hänga ihop med att jag är van det där och än i dag ni-ar jag personer som äldre och skulle jag möta statsministern som tas upp som exempel i artikeln skulle jag inte säga du jag skulle säga antingen ni eller tilltala me efternamn.

Lika i skolan var vi flera som använde Ni eller bara Fröken eller Fröken Andersson eller Magister Andersson med efternamn men allt eftersom åren gick så tunnades det där ut men jag har det med mig likaså flera av mina gamla barndomsvänner och vi har vi något tillfälle fört det på tal varför försvann det för absolut kan det inge en respekt som mot lärare läkare mf det var en mer ordning i klassen den biten kommer vi inte ifrån.

För mig var det här inget som kändes obekvämt och till äldre var det både ni, Tant Agda eller Farbror Holger eller Fru och Herr så det här sitter i mig även om jag på senare år använder ordet du till folk men aldrig någonsin mot äldre läkare mf och inte mot mina gamla lärare det skulle inte falla mig in faktiskt och det där sitter så i ryggen och känns helt naturligt eftersom det fanns med i släkten på både mor och fars sida det var bara så på deras tid och även in en bit på min i dom kretsar som jag levde i.

Jag upplevde det inte som en hierarki eller någon auktoritet däremot handlade det om respekt för äldre, lärare osv så personligen känner jag inte emot det här och skulle gärna se att det återinfördes men ska ärligt säga att i dagens läge tror jag det skulle vara enormt svårt att återinföra med tanke på hur respektlöst det är i exempelvis skolorna från många elever som tagit sig fullständig frihet att uttrycka sig och agera hur dom vill med både våld, ord vandaliseringar så att återinföra det här kan vara riktigt svårt.

Kanske gör jag mig lite osams med er nu men ärligt jag är inte emot det här tvärtom jag ville redan under min ungdom att det skulle vara skoluniformer så alla var lika ingen skulle stötas ut för att ha gabardinbyxor från konsum för den inte hade råd medan andra hade märkeskläder och mobbade den som gick med gabardinbyxorna.

En klasskompis till mig var den som råkade ut för det där själv hade jag alltid det senaste det såg mor till som alltid skulle ha mig perfekt i alla lägen men hade skolan valt uniform nu behöver den inte vara uniform som nån militär tvärtom men lika kläder för alla så skulle det inte behöva bli konflikter och det skulle kunna minska mobbning och utsatthet också om alla i skolan är lika för det om något är något vi ska sträva efter likvärdighet.

Har en elev inte råd med såna kläder så ska skola/kommun stå för det för om alla ska vara lika ha lika värde ska alla kunna få samt att det är något skolledning/kommuner ska ha tystnadsplikt om så det inte det minsta läcker ut om någon fått hjälp med såna kläder och det viktiga är att alla är lika.

Ni-andet och tilltal jag skulle gärna se att det infördes men idag jag tror respektlösheten gått alltför långt och det krävs generationer innan något sånt kan vara på plats igen och åter få en funktion där man respekterar lärare, äldre det har gått så utför på många håll så det här skulle ta tid .

Men något vi inte får glömma det är att det finns många fina ungdomar också som uppför sig exemplariskt alla är långt ifrån ohyfsade.

Jag har själv blivit Ni-ad och kallad Tant av yngre och barn jag tycker det är så sött så jag blir smått generad och aldrig upplevt det som någon auktoritet eller hierarki tvärtom det har bara vart söta barn som fått en god uppfostran så jag har fått ett stort leende och tyckt det vart så himla gulligt sött och fint av barnen ❤️

#3: Gällande det med skoluniform skulle jag vilja säga att jag skulle bli hindrad av det. Jag har autism och är väldigt känslig med hur kläderna sitter, så det skulle vara stor risk att jag inte gillade skoluniformen. Då skulle det istället bli ett väldigt stort hinder för mig.

Jag hade kanske inte haft något emot att ni-a någon om jag växt upp med det, men nu har jag ju inte det så jag skulle aldrig få för mig att ni-a någon. När det gäller lärare så skulle jag inte vilja det, för där vill jag att det ska finnas en ömsesidig respekt. Jag respekterar mina lärare men vill att dom också ska respektera mig.

Kulturskribenten är 23 år gammal och tror - som de flesta under 40 år - att Ni är ett tecken på respekt. Själv blir jag mest irriterad över att bli niad, och gör som NeferNefter, tittar mig över axeln för att se om det finns fler bakom mig.

För rätt många år sedan (tror det var på 90-talet) var jag och åt lunch på ett ställe. Jag satt ensam vid ett bord för två och servitören niade mig. Hade vilda planer på att fråga om han trodde jag var en dubbelnatur. 😉 Men det värsta var när han kom med maten. När han satte ner tallriken på bordet sa han "varsågoda". 😖 Så han såg förmodligen dubbelt. 😄

#5: Haha! Ja, det har jag alltid tyckt är konstigt. Man är ju inte två personer, liksom. Det får mig att tänka på Smeagol/Gollum i Sagan om Ringen, han säger ju alltid "vi" om sig själv.

Vi ser det tydligen på olika sätt beroende på erfarenheterna. Men respekten sitter inte i tilltalsordet, det känner jag mig säker på.

#5 Jag skulle också ha tänkt så, att vilka är de andra, har jag missat nåt? 😄

(Även om man avser att vara artig och "nia" så talar man aldrig till en person i pluralis på det där sättet. Så fel det kan bli.)

#6: Han och kungligheterna säger vi om sig själva. 😉

#7: Ja, han trodde nog att han var jätteartig, och så blev det så fel. 😊

#7: Ja vi ser det så olika och det är helt ok🤗 men kanske är det tilltalsorden som kan göra skillnad i framtiden att införa respekt som man hade under 1800-talet men då var det hårt med pekpinnen över fingrar och misshandel med linjaler där måste vi dra en gräns för ingen ska misshandlas som det var på den tiden men vi behöver införa en respekt det kommer vi inte från vi behöver vårda om vårt språk och anpassa det så det inger respekt i vårt vardagliga samhälle.