Tillbyggnaden till Liljevalchs konsthall i Stockholm har fått en hel del kritik. Fult, brutalt, provokation och mycket mer har det kallats.

Tycke och smak är olika, men vad värre är - det läcker in regnvatten vilket hotar ömtåliga konstföremål. Syftet med en sådan byggnad är förstås, eller borde vara, att skydda konsten. Vatten i byggnaders väggar och tak är aldrig bra, någonstans.

Men det finns ingen anledning till oro, enligt ansvariga.

"– Det här är en extremt komplex och komplicerad konstruktion. Att det uppstår problem och utmaningar i den här konstruktionen är ingen nyhet. Det är förväntat. När man gör en sådan här extrem byggnad är det saker som måste åtgärdas innan allting rullar. Så det är inget konstigt, säger Mårten Castenfors."

Är "det är förväntat" det nya modeuttrycket, i stil med "utmaningar" om allt som är problem eller inte håller måttet?
Vad som är "förväntat" borde väl snarare vara att vara säkert och att skydda det som det ska skydda, samt vara välkomnande, inbjudande och inspirerande. (Vattenläckor i hus är inget vidare, faktiskt)

Citat från och läs mer i länken:
https://www.svt.se/kultur/regnvatten-lacker-in-i-omdebatterade-konsthallen-liljevalchs?fbclid=IwAR106I1PI5Fgr4TndM-a-ZiKNtw5DFoALcx6-94KpwU8A4y48wbOxrKkRDY