2019-05-17 16:08 #0 av: Magi-cat

Hittade en liten krönika om det ganska nya TV-fenomenet slow-TV eller "sakte-TV" som det fyndigt nog lär heta i grannlandet Norge.Cool

Miljontals människor följde serien om älgarnas vandring över älven, eller, om ingen älg behagat dyka upp framför webkamerorna, isflak eller trädgrenar...

"Så vad är det som är som gör så många väljer att stirra på en älv i tre veckor, i väntan på älg? En fånig och retorisk fråga förstås. Våra hjärnor är utvecklade för just det livet: att vara ett med naturen, eftersom vi är just det. Trots att vi lägger oändligt med tid och resurser på att verka civiliserade genom att sitta på kontoret och sätta ihop gem i långa kedjor, eller ägna fritiden åt att köpa prylar tillverkade av ungar i Asien, så är präglingen uråldrig och konstant. Det basala behovet av vatten, skog och vindbrus.

Det är paradoxalt att samtidigt som miljontals människor inte kan få nog av  älgvandring, så släpper FN sin rapport om tillståndet för vårt ekologiska system:  en miljon (1.000.000) djur hotas av total utrotning – Poof. Bye bye. Borta för alltid."

http://jannikenordensson.se/algvandringen-och-utrotningen/?fbclid=IwAR0BO5ceF6iXiY0pBKnl30cem69d5vm-gjLULDUXQJku2T4M2eYNlNSGLJw

Visst ligger det mycket i det. Men det är så vi fungerar och det kan väl just inte vara på annat sätt. Vi måste ständigt växla mellan det lilla och det stora, mat för dagen och planera för framtiden, njuta av tillvaron och se framåt så det finns något mer. Här och nu är lika viktigt som att se de stora skeenden. Och en förutsättning för att orka.

Vi är "ett med naturen".Blomma

F.ö. såg jag själv bara en bit av ett avsnitt i serien. Det råkade tyvärr vara just när de satt och käkade och pratade om älg som föda...